Kan du inte förstå, varför ska du ha sista ordet? Varför ska jag inte få ha någonting att säga till om? Ska inte en person som snart är 18 år ha rätt att tycka till om var hon ska bo, hos mamma eller pappa? Det är väl inte mer än rätt. Att du inte kan förstå eller i alla fall försöka förstå hur jag känner och varför jag känner så. Jag har mina anledningar och det trodde jag du visste, du vet det men du väljer att inte se dom.

Du förstår inte varför viljan bara blir minde och mindre ju mer du håller på. Om jag mår så mycket bättre när jag är här, varför ska jag inte kunna få må bra ist för att må dåligt och inte trivas där? Är det rätt? Jag vet inte vad jag ska ta mig till för att du ska förstå. Du verkar ju inte vilja förstå eller ens försöka förhandla. Det blir inte bättre genom att tvinga mig till saker, det blir inte bättre genom att trycka ner mig och inte låta mig andas med min egna åsikt. Jag måste få börja bestämma nu, du verkar inte vilja förstå att jag växer upp och kanske till och med flyttar hemifrån snart.

Jag har bara en sak att säga, låt mig bestämma över mitt liv själv, låt mig ta mina egna beslut, låt mig ta mitt egna ansvar, jag klarar mig själv. Tro det eller ej. Jag har klarat mycket, och är det någonting jag klarar så är det att ta hand om mig själv. Ge upp.